Det är så tragiskt..
obeskrivligt, jobbigt och rent utav förjävligt.. Den värsta hästolycka där någon vän eller bekant varit med kan jag inte ens minnas för de finns liksom ingen som är såhär.. Just nu känns allting rätt tungt.. man vaknar till liv och inser så fort de kan gå.. Hur livet kan förändras eller försvinna från en på bara fåtalet sekunder..
KÄMPA NU.. jag önskar så att detta får ett lyckligt slut.
Tänder ett ljus.. ber en bön..
/Emma
Kommentarer
Trackback
